Jag håller på och pluggar ihjäl mig på matten och måste nu lite snabbt göra en statistisk undersökning, till min hjälp tänkte jag ta er.

Ni får fylla i en kommentar på följande fråga.

Vad tycker du om Julen?

Överskattad

Mysig

(Välj ett av svaren och skriv en kommentar)

Kommande vecka, hade jag en tanke att skriva om. Men vad? Jag vet inte. Kan säga på en gång att detta inlägg förmodligen kommer bli helt konstigt. Jag känner mig konstig.  Men hallå, liksom det är söndagkväll, då får man flumma loss ordentligt så man kan börja på nytt igen imorgon. En ny vecka. En vecka som för mig kommer bli en enda lång och omöjlig ekvation som på slutet visar sig att den inte går ut. Ja, jag ska plugga matte, inte lite heller, och inte kommer det gå bra. På fredag är det nationellt prov. Har jag tur så är jag klar med all matte för alltid på fredag. Som jag känner just nu kommer jag inte sakna den heller. Fast vi får se, kommer faktiskt kännas konstigt att aldrig någonsin mer läsa matte. Eller antagligen aldrig någonsin mer läsa matte. Vi får se, det är ju faktiskt bara Matte B så efter gymnasiet kan man blir tvungen att ta sig igenom värre saker. Men jag tror det ska vara lugnt. I politik behöver man inte kunna matte, hallå våran finansminister fick IG i matten på gymnasiet, så liksom då kan jag ta över hela världen med mitt VG i Matte A? Det blir bra, så säger vi. Världen here I come, ande I will never give up!

För jag ska få en ny Permobil! Wohooo! Fett grymt alltså, kan inte fatta att vi äntligen lyckats. Min nuvarande är bara 7 eller 8 år gammal och har körts aktivt i 3500 timmar ungefär! Det är 148 dygn 24/7 som man brukar säga.
Nu ska jag dricka glögg, så hejsvejs!

Om ni hade missat det. Personligen offrade jag några fingrar för att ta mig till skolan idag. Förstår ni hur mycket man får kämpa för att vara en duktig elev som vill få sitt studiebidrag?!  Att i -20 grader gå och ställa sig och vänta på bussen är korkat, att sedan gå av bussen för att vänta på tåget är helt idiotiskt, med tanke på att de inte går, eller ja, i alla fall inte på räls. Hade dock tur och kom i tid för att hinna med tåget som skulle gått innan. Det var bara 20 minuter sent, så jag kom perfekt.

Igår när jag inte hade något bättre för mig kom jag på värsta “slogan” för Reinfeldt, eller ja kanske inte menas till hans fördel. “Det går som på räls, Reinfeldt”, det vill säga det går inte alls, eller med 4 timmar försening.

Nu har jag visst lektion igen så är väl bäst att återgå till det, inte för att gör super mycket kan jag väl erkänna.

Glömde nästan bort att jag hade en blogg där ett tag. Så dålig ska jag dock inte vara. Kan ju inte ge upp redan, har ju lyckats blogga varje dag i typ två veckor!

Jag har en sak att skriva.

SNÄLLA GE MIG EN FLYGBILJETT TILL [valfritt varmt land]!!!

Det tror jag faktiskt att det är. Om inte annat börjar den på allvar mycket tidigare där. Jag har tillbringat helgen i Gävle, därför har det inte kommit några fler inlägg än Utmaningen som jag skrev i förväg.

I fredags åkte vi upp till Fotomässan i Stockholm med skolan, det var mest deprimerande för med mina 4 kronor kommer man inte långt i kamera-världen. Efter det så skippade jag att åka med hem och åkte istället in till stan och tillbringade några timmar. Jag gjorde ett försök att foto lite “Street life” bilder, men gick sådär, får se om det kommer upp något. Sen mötte jag upp brorsan på tåget till Gävle.

I lördags stack vi iväg på ishockey, Djurgården - Brynäs, var nog bland de roligast matcherna på länge faktiskt. Stämningen på topp, och om ni inte redan läst rubrikerna, matchen avbröts efter 3,5 minut på grund av pyroteknik på läktaren och sen fick en Djurgårdenspelare matchstraff på grund av en ganska fult tilltag (Han bokstavligt talat slog ner en Brynässpelare med klubban). Trots mycket bråk, både på läktaren och planen, var det en bra match.

(Bror & Syster)

Igår tog i en kort sväng i Gävle och hälsade på Gävlebocken, jag blev först lite besviken, tyckte han var alldeles för liten (mot förväntan) men ändå rätt mäktig. Var tvungen att leka lite turister. Trots att syster min numera bor där.
Efter en snabbvisit där var vi tvugna och leta upp någonstans att ladda batterierna, ja alltså mina var helt slut.

Vad passar inte bättre än att välja ett café där de gör reklam med att man kan “Ladda upp, koppla av & njut”? Jag laddade upp ordentligt (Min sladd som syns på bilden), kopplade av och njöt av en riktigt god toast. Gratis reklam åt dem där.

Hemresan behöver jag kanske inte säga så mycket om. SJ säger nog allt, kom hem två timmar senare än tänkt efter att stått stilla i Nyköping och Kolmården väldigt länge.

Göra världen till en bättre plats.

Jag skulle låtsas som om det inte hänt, orka bli av med lyxen i att inte kunna gå?

För er som inte känner mig väl så har jag faktiskt gått en gång i tiden, kommer mycket väl ihåg det. Jag slutade gå när jag var 9 år, ganska sent då de flesta med SMA aldrig går. Jag hade den oturen att få testa det och bli av med  det, för det är inte kul när man är 9 att helt plötsligt inte kunna gå som alla andra. För mig kom det faktiskt ganska plötsligt, kan nästan säga datum när jag konkret slutade gå. Vi var på läger med skolan i början av tredje klass, tror jag under andra dagen gick alldeles för mycket mot vad jag orkade. Det resulterade i att jag ramlade och stukade foten, som så många gånger förr. Skillnaden var att detta var sista gången.

Skulle jag dock återfå hela kroppens normala muskulatur skulle jag nog först klättra i ett träd, en riktigt hög ek.

Detta är en otroligt stor fråga. Det är ju förstås från dag till dag vad jag tycker om det hela. Precis som alla andra är man positiv ena dagen och negativ andra. Jag åker inte direkt omkring och tänker hela dagarna på att jag har SMA. Jag är inte direkt döende, finns betydligt värre saker.

För mig är det mitt liv och jag kan faktiskt inte tänka mig ett liv utan. Tänk vad tråkigt att enkelt kunna ta trapporna utan att det slutar med ambulans? Jag har haft så mycket utmaningar i mitt liv som jag tagit mig igenom och som jag inte alls skulle vilja vara utan, och många av dem är just på grund av SMA. Men för en lätt överblick på det hela ska jag skriva en liten lista.

Positiva saker med SMA:

1. Du har förmodligen rätt till personlig assistans, dvs du slipper ta disken och bädda sängen (plus på det).

2. Du går före i kön på nöjesfält så länge du kan åka!

3. Gamla tanter vill bjuda dig på glass.

4. Vetenskapen visar att vi är smartare än genomsnittet.

5. Vardagen är en större utmaning!

Negativa saker med SMA:

1. Du har förmodligen rätt till personlig assistans, men du får inte det du behöver.

2. Du går före i kön på nöjesfält så länge du kan åka! Sen kan du inte åka längre och du får stå bredvid och deppa.

3. Gamla tanter vill bjuda dig på glass. Inte alls kul när man är 15 år.

4. Vetenskapen visar att vi är smartare än genomsnittet. Önskar jag var dum så behövde jag inte tänka så mycket.

5. Vardagen är en större utmaning! Nog för att jag gillar utmaningar, men inte överallt precis hela tiden!

För min del överväger det positiva faktiskt och jag har väldigt få gånger önskat bort SMA.

Mohaha, ni vet inget! Nej, okej denna är nog den absolut svåraste. Jag är inte speciellt hemlig av mig faktiskt, så sånt har jag inte att bjuda på. Självklart finns det saker som inte alla vet om, men det är mest för att de inte frågat efter det. Får försöka att få ihop något kul ni inte vet.

1. Jag har en “idol-lista” som en psykolog skulle låsa in mig för. Toppnoterade personer är Barack Obama, Adolf Hitler, Robert Mugabe och diverse andra diktatorer.

2. Jag skaffade ett konto på Facebook häromdagen. Enbart ett syfte, vilket säkert kommer dyka upp inlägg om i framtiden. Bli inte vän, tror jag nekar de flesta.

3. Det finns nog bara tre saker som gör mig deprimerad. Snö, Moderater och framför allt Sverigedemokrater, alltså lever jag i helvetet.

4. Jag hatar Alex. (Just nu i alla fall)

5. Du måste vara grymt smart för att på riktigt lyckas förolämpa mig.

6…

Kom igen, ni får fråga vad ni vill så svarar jag! Lättare.