Kan det bli bättre än att sitta ute i solen, blogga och lyssna på Ebba Grön?

Nu tappa säkert alla hakan, men ja det händer att jag lyssnar på musik och ja, det händer att jag är ute. Fast helst bara när man inte behöver massa tjocka kläder.

Varför Ebba Grön då? Ja, behöver jag ens svara? Politik så klart.

Nu kom solen fram bakom molnen igen så jag tänker återgå till hudcancer införskaffandet.

Jag känner mig för nördig. Sitter med mobilen alldeles för mycket. Så kan det gå antar jag, ska minska på det eftersom jag nästan krockade med en stolpe härom dagen.

Har just fått klart för mig att jag har hela sommaren fri. Blir rätt skönt. Visst jag kommer bli fattig. Men kan göra precis som jag känner. Ska spara så mycket pengar jag kan tills dess.

Fast skulle jag trilla på ett sommarjobb i sista stund tar jag så klart det. Hoppas kan man ju.

Nu ska jag återgå till att kolla på Allt flyter på tv.

Jag fick en ny mobil igår, som en för tidig födelsedagspresent. Självklart måste jag nu testa att blogga från mobilen! Det verkar så klart funka.

Efter lång tystnad bryter jag den. Senaste tiden har bestått av praktik och politik, det första pratar jag  mindre gärna om. Det andra däremot kommer det en del av i detta inlägg!

Idag har jag gjort min talardebut på en manifestation mot kärnkraft. Kändes kanon och fick bra respons! Lite jobbigt att jag med mindre än med ett dygns varsel fick veta att jag inte bara skulle tala för Ung Vänster utan även fick representera hela Vänsterpartiet. Fegisarna som inte fixa fram en egen talare. ;)

Jag slänger in talet också, var så goda:

“Det är lätt att säga att vi är emot kärnvapen. Ändå står vi här med ett antal aktiva kärnkraftverk. Ett antal tickande atombomber som kan smälla i princip när som helst. Istället oroar vi oss för självmordsbombare från arabvärlden, när vi försörjer oss på det största hotet, som dessutom ligger intill oss och är en del av våra hem.

Hälften av Sveriges elförsörjning kommer från kärnkraftverken. Kärnkraftverken lämnar ett avfall efter sig, uran, som är direkt dödligt för människor, djur och natur. Uranet får efter klyvningen i processen en radioaktivitet som är 3 miljoner gånger högre än innan, och behöver minst 100 000 år på sig för att bli ofarligt. För 100 000 år sedan var Sverige täckt av is, det vandrade mammutar på jorden och det fanns bara några få människoliknande varelser. I dagsläget förvaras en stor del av detta radioaktiva avfall i tillfälliga anläggningar i väntan på permanenta lösningar.

Vi har exempel där kärnkraftverk efter kärnkraftverk har lett till katastrofer. Harrisburg, Tjernobyl och Fukushima har vi alla sett, om än inte hela resultatet av dem, och det är bara de som uppmärksammats. Vi har även i Sverige haft problem med våra kärnkraftverk. Senast Forsmark år 2006 där ett strömavbrott höll på att orsaka en härdsmälta.

Är vi beredda att låta 100 000 år av framtiden betala priset när det finns säkrare lösningar?
Är vi beredda på den dagen då våra hem, vår mat och allt runt omkring oss består av livsfarlig strålning?

Svaret är nej! Vi är inte beredda

Vi i Ung Vänster ser inte kärnkraften som en långsiktig lönsam lösning och vi kräver att kärnkraften ska avvecklas senast år 2020! Vi vill ersätta den med förnyelsebara energikällor och garantera ett säkert slutförvar för det befintliga avfallet.

Atomkraft, Nej tack!”

Skulle kunna ösa ur mig så mycket skit här just nu. Men jag ska inte, med respekt för det jag vill ösa skit över. Frustrationen är dock enorm. Nästan aldrig varit med om något liknande.

Imorgon är det 2 år sedan jag valde att ta trapporna… Den där gången som blev en idé till en grym logga (om jag får säga det själv?).  Imorgon debatteras datalagrings direktiven i riksdagen dessutom kommer det att debatteras om assistans!

Jag personligen kommer nog försöka se debatten på tvn och hoppas på det bästa. Mina kära partikamrater, eller nja, partisympatisörer, har lyft frågan och kallar LSS (Lagen om Stöd och Service, innefattar rätten till assistans) för Sveriges viktigaste jämställdhetsreform. Jag kan inte annat än hålla med (tror inte kvinnlig rösträtt räknas som en reform… annars är nog det viktigare). Dagens politik och försäkringskassan krav minimerar dock effekten av den jämställdhetsreformen, det blir svårare och svårare att få den assistans du behöver. En tragisk utveckling, men är det viktigare för svenskar att de får sin hundring extra i plånboken, så får väl jag snällt offra mitt liv.

Funderar. Som allt för ofta. Denna gången på högerpolitik. Som allt för ofta. Hur kan man seriöst företräda ett högervridet parti egentligen? Hur tänker man när man röstar på det? Många frågor, och något jag förmodligen aldrig kommer begripa känns det som.

Idag läste jag något som jag tror främst var internt inom Kristdemokraterna. Det var en idé om ett skatteavdrag för hemmafruar. Ja, det är sant, hur sjukt är inte det? Ett hemmafru-avdrag. För det första, hemmafruar betalar inte skatt då de inte inkomst. Men se där, där hade KD en lösning. Jo de vill att gifta par har en gemensam skatte(vad det nu hette), där de betalar skatt gemensamt. Slutsatsen blir alltså att ett par där frun är hemma får betala mindre skatt. Vem gynnar då detta? Jo gifta män med en högre inkomst. Alla andra blir lidande. Rätt? Nej!

Kristdemokraterna är visserligen ett otroligt besynnerligt parti. De härstammar ifrån tron på kristendomen, i princip, där trodde jag att människor var så gott som lika värda. Där människor ska ta hand om varandra och så vidare. MEN, enligt KD är bögar en sjukdom och kvinnor något man har för njutning och eventuellt fortplantning.

Nu ska jag erkänna att min grundliga kunskap inom kristendomen är näst intill obefintlig. Jag vet att gud skapade jorden på sex dagar och så vilade han sjunde dagen. Sen vet jag någon om Adam och Eva, de åt äpplen och hade sex så vi inavlade människor kom till. I alla fall om man ska tro bibeln, eller har jag missat något?

Som ni förstår så funderar jag ganska mycket då detta är fem minuters censurerad tankegång typ.

Har varit på ett minst sagt intressant årsmöte idag. Snacka om en förening på nedgång. Nu är jag extremt hård, jag vet. Men hallå. Gammelsossar framstår nästan som nytänkare i jämförelse. Jag pratar om RBU Östergötland. På mötet framförde jag och mamma för en del kritik, och även tankar och förslag.

RBU står för Rörelsehindrade barn och ungdomar. Gissar att ni då inte tänker på en styrelse med en medelålder på ja, över 45 i alla fall. Visst, en styrelse är bara slutgiltiga beslutsfattare. Så det spelar väl ingen roll, och det är föräldrar till barn med rörelsehinde.

Men vi kan börja med detta. Förra året var 50 års jubileum för föreningen. Ganska många år, och under hela året var det aktiviteter kring detta. På årsdagen strax innan jul skulle de uppmärksamma detta med en middag/fest. De väljer då att kalla det vuxenfest. En vuxenfest för mig riktar sig inte till barn och ungdomar, i alla fall inte enligt mig. Där framförde vi kritik i samband med det, och även idag. De försvarar sig med motiveringen att det under tidigare aktiviteter hade varit väldigt dålig uppslutning. Visst det är helt sant, men trodde de seriöst att uteslutande av större delen av föreningen skulle öka uppslutningen? Jag blir inte klok.

Nu har jag dock skrivit en lista, hur de förhoppningsvis kan öka medlemsaktiviteten. Medlemmar finns det gott om. De har själva beslutat att ha medlemsmöten med jämna mellanrum. Vilket jag ser som positivt, för att komma från dem. Så jag är så duktig att jag valde att spinna vidare på det. Jag har nu framfört förslaget att de bör ha teman på medlemsmötena. Dessutom har jag skrivit i vilken ordning de ska gå. Att de inte ska förvänta sig att ungdomar kommer på första bästa möte, utan att man får rikta sig först till föräldrar, då de antagligen har större intresse från börjar.

Men som om detta inte var nog så har jag skrivit en lång list på förslag på teman och hur de kan få dessa teman intressanta, i form av föreläsare och politiker bland annat. Så nu känner jag mig duktig, särskilt eftersom en person, som avgick från föregående styrelse tyckte att jag inte bara behövde framföra kritik utan själv aktivt göra något. Som om jag inte gör tillräckligt mycket på alla håll och kanter. Skulle utan tvekan kunnat ta mig in i styrelsen och styra upp, om jag hade tiden för även den föreningen. Har dock erbjudit mig att absolut svara på frågor och komma med idéer om de så önskar. Eftersom de ibland verkar ha rätt svårt att tänka själva…

Kommer säkert få ångra att jag skrivit såhär detaljerat om dagen, men om personerna i fråga ser detta så står jag lika mycket för det nu, som jag gjorde förut! Nu har jag avreagerat mig lite också…

Denna vecka har varit helt otroligt intensiv. Första dagen idag som jag faktiskt åkt direkt hem. Inte nog med att jag haft praktik hela dagarna, utan jag har även ägnat en hel del tid åt politik. (Nu tappar alla hakan av förvåning eller?) Det är ju så sjukt kul, jag är säkrare och säkrare för varje dag att jag valde rätt när jag sa att jag skulle bli statsminister där runt 2001-2002. Ja, det var fett längesen jag bestämde mig vad jag ville göra, och det är precis vad jag gör.

Tyvärr måste jag erkänna, vilket ni säkert inte alls har märkt, så faller bloggen åt sidan. Mina få uppdateringar är likt detta inlägg mest flum om att jag inte bloggar, och typ, politik. Så kan det gå, och jag tänker inte ens be om ursäkt. Jag bloggar liksom när jag känner för det.

Nu ska jag återgå till att kolla på Big Brother och vartefter eventuellt påbörja en praktikuppgift.

Efter en enda kommentar om att det är dags att blogga, så gör jag det! Snäll som jag är…

Kan börja med att återkoppla till tidigare inlägg angående val av kurser för nästa år. Det hela slutade med att jag singlade slant i fredagsmorse… Resultatet blev likt många av kommentarerna, att jag skulle välja Svenska C och psykologi, vilket jag även gjorde. Om det känns bra vet i f*n alltså… jag hade ju gärna läst foto, men samtidigt inte. Aja, bäst att sluta tänka på det, har ju gjort mitt val nu, får leva med konsekvenserna.

Jag bor ju i den delen av Sverige som haft sportlov den här veckan, grymt skönt eller nått. Det började bra, sen har det bara gått utför eftersom att min vän Emma har varit här… Blää, hon är hemsk ;) Sammanfattar nog imorgon eller något när jag har lite distans och kan gnälla på allt.

Nu väntar 5 veckor av praktik, det ska bli rätt kul, fast känns lite tidsödande också. Jag har inte tid med sånt egentligen, har ju knappt tid med skolan ibland. Fast mina praktikplatser verkar alldeles utmärkta, så får hoppas jag överlever. Börjar på ett tryckeri, som jag inte tänker ge gratisreklam.

Förövrigt jobbar jag på att vart efter byta blogg… Det är inte hemligt vad den heter, men den är inofficiell ännu, därför skriver jag inte den här. Bara så ni vet det.

I förrgår fick jag massor av svar på mitt blogginlägg om vad jag ska välja för kurser till nästa år. Majoriteten pekar mot Svenska C och Psykologi A. Jag personligen däremot har börjar luta mer åt andra hållet, nämligen Fotografiskbild B. Satt igår och kollade på universitet-/högskoleprogram, måste börja tänka framtid, och hittade ett drömprogram (som inte har med foto på något sätt att göra). Så igårkväll kom jag fram till att jag ska nog läsa Foto B istället, för jag är så dålig på att fota på fritiden, så måste ha lektionstid och lite press på mig för att lyckas prestera något. Jag vill faktiskt fortsätta fota, och det är inget jag kommer göra i framtiden om jag inte tvingar mig själv.

Därför blir alltså slutsatsen att jag väljer Foto B, eller? Jag är inte helt övertygad än. Min övertygelse är väl ungefär 65-70%, vi får se vart det här slutar. Tveka inte att påverka mig åt något håll, jag behöver det förmodligen!