Idag är det fars dag. Tänk om man hade en far? Eller okej, rent biologiskt sätt så måste man ju ha en, och ja det har jag ju. Men en att kalla pappa, tänk om? Undra hur det är? Inget jag saknar, men jag vet ju faktiskt inte vad jag missar.

Låter som jag alltid tänker på hur det är att ha en pappa, men så är inte fallet. Är väldigt nöjd med hur min familj ser ut, varför vilja ha något man inte behöver? Fast skulle dock vara intressant att veta hur det är. Jag tycker om att ha testat saker, lättast att veta då.

För mig har dagen ägnats mycket här, framför datorn. Jag har varit kreativ, skrivit och målat. Ja, jag har målat, så skulle jag definiera det. Flera olika saker. Sen har jag suddat det. Det bästa som finns, måla och radera. Jag har faktiskt sparat två saker, av tjugo.

Texten däremot, den är sparad. Det blev en krönika, en svenska uppgift, om relationer. Tror faktiskt att jag blev nöjd med den. Tyvärr förblir den tillsvidare opublicerad, men den är inlämnad, och det är ju bra med tanke på att den skulle varit det för fyra dagar sedan. Känns som jag ligger efter med massor, men egentligen gör jag inte alls det. Det är bara en uppgift som är stor och går skitdåligt, fast den är jag inte ensam att ha kvar. Hoppas inte vår lärare klagar för mycket.

Detta är visst en obalanserat inlägg, men så kan det gå.