Idag börjar det kännas ganska okej faktiskt, det är inte så att jag glömt Gizmo. Men det är nog så att jag gett upp tanken på att han kommer att komma när man kommer hem. (mycket kommer där) Sorgligt men sant.

Nu tar jag något roligare om jag kommer på något.

Jo, en viss person har väldiga kärleks bekymmer som jag känner rätt väl kanske man kan säga. Nu skriver jag inte vem det handlar om för att jag vill inte vara skyldig till något dumt, men flera av er som läser här vet vad det handlar om. Det är ganska kul att höra den personens bekymmer. :P Nu kommer jag inte på något bra exempel men det är mycket om “tycker den om mig”, “alla andra är ju kära i den med” etc. Blir rätt tjatigt efter två veckor men eftersom man är en bra kompis så ställer man ju upp och försöker komma med förslag. (som ändå inte följs) :P

Nu kommer visst halva min familj hem.